Inspired by Dave

Detta är utan tvekan ett av mina mest känsloladdade inlägg. Det handlar om en kamp som pågår på två olika håll, där den ena kampen är den som jag genomgår just nu… Jag har förmånen att välja min kamp, dvs kampen att prestera och att lyckas med det jag nu gör kopplat till fitness och Men’s Physique. Det är en kamp mot mig själv som jag själv dessutom är initiativtagare för, och jag kan faktiskt välja att när som helst avsluta den…

Den andra kampen är den som min älskade mamma genomgår i detta nu. Den som många med henne tyvärr får genomlida med allt vad det kan innebära. Ja, jag pratar om cancer… Detta sjukdomstillstånd tillika kamp är till skillnad från det jag genomgår inget som bara kan avslutas.

“Resan” för mamma började för ca 9 år sedan då hon fick beskedet om en elak bröstcancer. Detta blev till en lång kamp med operationer, cellgifter, behandlingar och ärrvävnader som aldrig blivit riktigt bra. Nu har alltså dessa förbannat elaka celler åter funnit plats inom min kära mor. Denna gången i bäcken, ryggrad och vänster lunga. Trots prognoser som mamma, men också vi andra får ta del av, fascineras jag över hennes sinnestillstånd. Hon har en vilja och en inställning till detta som visar sig genom det hon själv förklarar i att “inte duka under”. Människor runt omkring henne uttrycker hur medveten hon är kring sitt sätt att tänka och hur det påverkar henne både långsiktig och kortsiktigt. Hon agerar utefter vad hon själv förstår att hon mår bäst av, och detta är att just upprätthålla en så “normal” livsstil som vanligt och att värna om både sig själv och sin omgivning. Detta imponerar otroligt mycket på mig…

Det kanske kan låta konstig… Men vetskapen om vad mamma går igenom hjälper mig i det jag gör just nu. Jag hade idag ett sista tömningspass innan Better Bodies Challenge som stundtals kändes väldigt tungt att genomföra. Men tanken på mamma och hur hon inspirerar genom sitt mindset har på ett eller annat sätt hjälpt mig hela vägen fram till mitt stundande mål, att forsätta kämpa.

Jag hoppas många andra kan inspireras av detta inlägg och tänka på att alltid försöka upprätthålla en positiv mental attityd (PMA), oavsett vilken situation man kan tänkas vara i.

Så hela denna resa vill jag mena på att jag har gjort med dig i mina tankar mamma. En del av mig och det jag levererar på scenen tillägnar jag Dig, oavsett om du kommer vara på plats i Stockholm eller ej under detta event. Jag hoppas många andra liksom mig kan inspireras av detta inlägg och tänka på att alltid försöka upprätthålla en positiv mental attityd (PMA). För när det kommer till just detta, ja då är du en stor förebild älskade mamma.

/Din son

Med risk för ett framgångsrikt event i Stockholm den 5:e mars och ruskigt bra konkurrens i min klass Men’s Physique Beginners blickar jag framåt med stora förhoppningar. Inte förhoppningar om att vinna, utan förhoppningar om att jag ska känna mig mig nöjd över min prestation när detta är över.

Det är första gången som SKKF arrangerar Better Bodies Challenge och precis som det låter görs detta i samarbete med just Better Bodies. Får jag önska ser jag gärna att detta blir ett återkommande arrangemang

Nedan följer ordningen för dagen som kan vara av intresse för många att hålla koll på. Som synes öppnas hela tävlingen med min klass där jag ser positivt på att vi är först ut. Jag bifogar även startfältet med namn på de tävlande. Jag ser fram emot att skapa nya vänner och kontakter som kan bidra till motivation och inspiration i min egen fortsatta träning.

Det är ett ärofyllt uppdrag att få representera Team Swedish Supplements i detta. Att ha möjligheten att ha ett företag som Swedish Supplements som sponsor som hjälper mig och tror på det jag gör är ovärderligt.

För den som önskar kommer det gå att titta på tävlingen via livestream. Och får jag välja så ser jag gärna att ni gör detta redan från kl.9.00 ? Dvs om ni inte inhandla biljetter och är på plats.

Det finns en hel del info, bl.a kring hur du köper biljetter på ➡ betterbodieschallenge.se

Jag får en hel del positiv feedback från olika håll på olika forum, och detta vill jag tacka er för. Det är väldigt roligt och uppmuntrande att genomföra detta med det stöd ni bidrar med.

Jag ser mig själv i ständig utveckling och vart det leder efter denna tävling, hur fortsättningen ser ut återstår att se. Men i och med att det ändå handlar om utveckling, både mentalt och fysisk så finns ju risken att jag återfinns i en liknande situation lite längre fram ?

/DMC

Så har vi nu kommit till måndag vecka 9, och veckan då Better Bodies Challenge faktiskt äger rum. Galet vad fort tiden har gått…

Helgen har varit en sann mix av olika komponenter som gett mig möjlighet att hämta energi. Lördagen blev till en vilodag och en dag just med lite påfyllning av energi där jag ökade på mängden kolhydrater en hel del. Lördag förmiddag bjöd även på en ny kalipermätning, återigen med för mig positiva siffror som visar att det går som det ska.

4,85 löd alltså siffran denna lördag som veckan innan låg på 5,48. Jag kryper sakta sakta nedåt och det känns och syns på kroppen. Fascinerande detta med att forma kroppen tycker jag…

Kalasigt värre med dans och rörelse i 60 minuter innan barnen fick inleda ätandet. Ett väldigt bra och för barnen roligt och uppskattat koncept som jag skulle rekommendera andra familjer att tillämpa.

En annan anledning till denna “vilolördag” var således för att lägga fokus på min dotter Nova som hade kalas på Danshuset.

Precis som det låter när jag skriver att det var på Danshuset, så var det just ett danskalas. En danslärare i form av min Theresia hade koreograferat en dansklass som barnen fick genomföra och som levererade massor av glädje och skratt. Det blev också ett tillfälle för mig att bibehålla karaktär med tanke på allt gott som stod på bordet och ge mig en fortsatt mental fördel i detta “mindgame”, för det är precis vad det är. Jag måste nog erkänna, både för er och för mig själv, att suget inte har varit större än nu, de senaste två veckorna som passerat.

Söndagen bjöd ändå på ett bra pass med en hel del energi, vilket är något sällsynt nu på slutet av denna resa.

Nu önskar jag er en trevlig måndag kära vänner ?

/DMC

Gårdagens core pass med min duktiga Theresia som gruppträningsinstruktör utgav precis det jag trodde det skulle göra, en fantastisk träningsvärk och ömmande core/mage.

Vidare tänkte jag dela med mig av ett första recept här på bloggen. Det är en variant som vi kallar “Choklad och latteproteinkaka.  Nu är det Theresia som totalt tagit över bakandet här hemma, så en eloge till dig och det Du gör min underbara.

Ni som följer mig vet att jag är på diet inför Better Bodies Challenge den 5:e mars, så det är med dubbla känslor som dessa skapelser görs relativt frekvent här hemma. Även om det inte skulle vara “farligt” för mig att äta dessa så är jag lite försiktig med att inte ta för mycket. Jag smakar absolut, men rent mentalt mår jag bäst av att vara så avhållsam som möjligt och håller mig gärna till det strikta kostschemat jag har.

Hur som helst ska ni här få ta del av receptet som jag hoppas, och för den delen tror att många av er kommer uppskatta.

Ingredienser:

▪2 Ägg
▪1 rågad msk naturell laktosfri lätt kvarg
▪1/2 dl laktosfri mjölk med kaffe enligt önskad smak
▪2 skopor Swedish Supplements Whey Deluxe Choklad & Toffee
▪1 tsk bakpulver
▪2-3 msk lättströ
▪Kokosflingor efter önskemål

Gör så här:

1) Blanda ägg, kvarg, kallt kaffe och lite mjölk. Tillsätt sedan bakpulver och proteinpulvret tills konsistensen är krämig, därefter lättströ efter önskad sötma och kokosflingor efter önskemål. Häll ut i formen.

2) Grädda i ugn på 175/180 grader i ca 10 minuter. Vill man ha en kladdigare variant av kakan, grädda då en aning kortare. Det kan handla om bara 1-2 minuter kortare.

3) Låt svalna. Man kan även lägga in den en kort stund i frysen så ovansidan blir kall snabbare.

Topping:
1 dl kokoskvarg med lättströ och kaffe efter smak och konsistens. Kokosflingor som topping. Smeta på och sen in i kylen en stund innan servering.

Vill man att toppingen ska dras in i kakan mer, nagga kakan med en gaffel på ytan innan toppingen appliceras. Låt stå i en timme.

Näringsvärde/bit fördelat på 10 bitar:

98 kcal

10g protein

6,3g kolhydrater

3,4g fett

Hoppas det smakar! ?

/DMC

Ja, även om det blev ett besök till gymmet idag då Theresia skulle träna så togs ett beslut tidigare imorse att jag idag skulle lägga in en vilodag och även ha lite av en påfyllnadsdag i samband med detta. Påfyllning innebär för mig att proteinintaget har varit detsamma som tidigare men att jag har laddat på med mer kolhydrater till varje måltid. Från att tidigare i veckan endast ha ris enbart till måltiden innan pass, blev det denna dag till att lägga till 75-100 gram (okokt) ris till varje måltid. Till middag ordinerades även en fin bit lax som normalt sätt inte är en del av kosten under denna definitionsperiod.

Grattis i förskott sa hon och räckte över en kartong fylld med plast…och en kalipermätare!

Theresia har alltså köpt en kalipermätare till mig som vi båda kommer ha otroligt stor nytta och glädje av. Ok, den kommer med största sannolikhet bidra till en del arga miner också vid de tillfällen då fakta kring siffrorna inte stämmer överens med önskemålen i framtiden ?

Bilden ovan visar resultatet på förmiddagens kalipermätning. Det är första gången jag bekantar mig med en siffra under 6% där jag som synes alltså hamnade på 5,48%. Men det är ju som sagt inte siffran som bedöms under tävling, men det är ändå en bra riktlinje på hur jag ligger till i definitionen såhär på dagen två veckor innan Better Bodies Challenge. Jag tänker mig att jag kommer krypa ner en aning till, men det är hur det ser ut på scenen och hur jag för mig där som ändå kommer att vara avgörande.

Full med energi ser jag fram emot att kommande vecka och ta mig an denna på bästa tänkbara sätt. Alltid med fokus på progression.

/DMC

Nedräkningen fortsätter och det är något med denna fredag som känns extra bra. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men en faktor är givetvis att min fina Theresia hämtade mig på jobbet idag när jag slutade.

Nästa anledning kan vara den att vi på en gång tog vägen till gymmet där jag dessa sista veckor innan tävling tränar lite mer på känsla. Med “känsla” menar jag att jag tränar det jag verkligen känner att jag behöver finslipa lite på. Jag skulle säga att det är något jag gör för att få en mental fördel hos mig själv snarare än att kunna tillföra något fysiskt “avgörande” i formen.

Passet för dagen, då jag följer “känslan” jag pratar om blev således bröst och rygg och som vanligt avslutade jag med 30 min cardio, numera på crosstrainern. Jag hoppas givetvis att det kan ge mig mer än en mental fördel, men det får tiden utvisa.

Hur som helst känns det helt fantastiskt med helg. Jag hoppas på att kunna dela med mig av lite poseringsbilder efter eller under helgen så ni får ta del av hur det ligger till med formen. Jag personligen anser att det fortsatt går åt rätt håll. Detta mycket tack vare en specifik person som jag varmt välkomnar och som jag kommer presentera inom kort.

Trevlig helg!

/DMC

När det kommer till träning och allt som berör denna är det just nu inför tävling mycket som kretsar kring mig. Men ibland blir det per automatik att allt detta kopplas bort helt och hållet. Just detta tillfälle berör min dotters hälsa där fokus ligger på att göra hennes tillvaro så bra som det bara går.

Detta är inget jag vill dölja, utan snarare något jag valt att lyfta att Nova har ett neurologiskt sjukdomstillstånd kallat PANS/PANDAS. Hon mår bra och går i skolan som vanligt, men är alltså till och från och på ett eller annat sätt påverkad av denna infektion som sätter sig på hennes nervsystem. Nova fick denna infektion första gången för nästan 2 år sedan då hon på ett sätt som vi inte var vana vid började påvisa tics och små ryckningar i nacken/huvudet. Vi tog beslutet att uppsöka läkare vilket blev till något helt avgörande för Novas välbefinnande. Det test som visar på huruvida denna infektion infunnit sig göra genom en “enkel” halsodling där man söker efter streptokocker. Just denna streptokock heter som streptokock pandas och som för ca 4 veckor sedan visade sig ha kommit tillbaka.

Vi har fått otroligt fin hjälp från läkare och sedan en tid tillbaka även en psykolog som vi kan bolla tankar med och som lite vägleder oss i hur vi ska möta Nova när detta tillstånd visar sig. Och idag var vi alltså på BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) för att samtala kring hur hennes tillstånd är då hon nyligen genomgått en behandling för just denna infektion. Efter besöket som var väldigt framgångsrikt gick vi till det mysiga Vasatorget Cafè. Väldigt trevlig personal som inte såg några som helst problem att värma min mat som jag kunde äta där på plats. Nova fick en efterlängtad semla som hon trånat efter i flera veckor.

Symtom och behandling

Som jag skrev ovan är tics ett av de första symtomen som visar sig när det kommer till PANS/PANDAS. När det gäller Nova så har hon visat på flera andra symtom som går att koppla samman till denna infektion. Det handlar bl.a om att hon uppvisar en oro i kroppen, ett stort behov av att röra/aktivera sig (man kan se det som kraftiga ADHD liknande symtom). Det har varit så pass att hon fått kraftig ångest och helt enkelt berättat att hon känner “obehag” i benen och rumpan. Hon blir väldigt ledsen och vet inte vart hon ska ta vägen dessa gånger… Tack och lov har vi hittat ett sätt att bemöta detta, och det är Ipren. När hon känner att detta “obehag” börjar komma, får hon Ipren och då kan vi hålla tillbaka den absolut värsta obehagskänslan inom henne. Hon har haft svårt att somna på kvällarna och har kunnat ligga vaken väldigt länge pga känslor av oro. Hon kan visa på separationsångest och stor saknad inför saker hon tycker om väldigt mycket, t.ex mamma och pappa eller mormor och farfar. Ett annat symtom ligger i hennes beteende och bemötande gentemot andra människor. Hon kan väldigt snabbt brusa upp och bli väldigt mycket mer upprörd, ledsen eller arg inför saker hon normalt sätt inte skulle reagera så kraftigt på. Hon får svårt att hantera sina impulser, där hon kan göra saker utan att “tänka efter”, saker som inte alls är adekvat för den pågående situationen.

Behandlingen består av antibiotika under dessa perioder som infektionen är närvarande. Nyligen var det fjärde gången som hon hamnade i detta tillstånd på strax under 2 år, så det är ändå ett mönster som visar på att det kommer tillbaka med jämna mellanrum. En annan behandling som jag anser vara den viktigaste, det är bemötandet från individer runt omkring henne. Först och främst från oss föräldrar, men även andra människor som är del i hennes vardag som behöver informeras om varför det kan vara svårt och jobbigt för henne ibland och bemöta henne därefter, att hjälpa henne helt enkelt.

Jag tänkte med texten ovan, att det kan vara av intresse för er att få en inblick i något jag har utanför träningen och min satsning inom fitness. Det är så mycket mer än det jag skriver om ovan, vilket kommer att visa sig med tiden. Min familj som består av min dotter Nova, min sambo Theresia, en hund och en katt är alla på något sätt del i det jag gör. Och familjen kommer alltid gå först. Jag hade inte kunnat göra det jag gör utan dom, och därför är det väldigt lätt att lägga träning och fitness åt sidan när fokus behöver vara på något som är viktigare än allt annat.

/DMC

Just nu, med lite drygt 3 veckor kvar till Better Bodies Challenge handlar mycket om att vara ännu mer lyhörd och lyssna på kroppen, att titta på kroppen och försöka avläsa vad som händer och vart det är på väg. Med det underskott jag ligger på är det inte på tal om att bygga eller utöka museklmassa på något sätt, utan fokus ligger mer i att så mycket som möjligt eliminera förlust av muskelmassa samtidigt som både fett och vätska ska minska allt mer.

Matlådorna är avgörande varje dag, när jag tar dom och vad som är i dom. Just nu är det väldigt enformigt och jag är i en period där hälsan kanske inte är i fokus. Det finns ett talesätt att “det är en livstil”, men det jag gör nu anser jag inte lämpar sig som en sådan. Det är en period nu och några veckor tillbaka, där mina mellanmål, min lunch och middag går i samma mönster. Det är nämligen kyckling kryddade med svartpeppar, broccoli, krossade tomater med lite kokta morötter, lök och örter. Det enda som skiljer sig något från mellanmål och lunch/middag är mängden kyckling. Frukost och kvällsmål ser dock lite annorlunda ut…

Hur det än är så känner jag att det går åt rätt håll. Jag har på egen hand styrt om kosten såsom jag tycker det passar min kropp och min träning. Jag får frågan om min vikt, jag får till mig att jag blivit väldigt “smal” och att hur många kalorier jag äter. Men kontentan är ändå hur jag ser ut i kroppen om 3 veckor. Vikten är egentligen inte intressant, utan resultatet är det jag avläser i spegeln och i de bilder som jag tar samt videos på den posering som faktiskt äger rum.

Lika mycket som jag känner av i kroppen att det går i rätt riktning så känner jag likväl att det inte är hållbart i längden. Orken och energin blir allt mer påtagligt frånvarande och tröttheten träder in i en helt annan grad. Men oavsett så är det en resa som jag vill göra, och jag är väldigt glad att jag tog beslutet att inleda den.

I detta skede blir det också märkbart hur upplyftande och faktiskt avgörande det är med en sponsor som bistår med kosttillskott i världsklass. Tack Swedish Supplements för uppbackningen! 

/DMC



Att göra det du älskar, med den du älskar skulle jag idag med facit i hand säga är nyckeln till framgång. I alla fall om jag får tycka till…

Theresia är med mig i precis allt jag gör. Kanske inte fysiskt, men mentalt är hon där hela tiden och visar hur mycket hon vill mig välgång i mina drömmar och mål.

Ett par saker som hon tagit tag i de senaste dagarna är bl.a att ta hand om mina händer som tar mycket stryk i träningen. Hon tar hand om mina fötter då det är barfota som gäller på scenen när det väl är dags. Hon har bokat in frisör tid åt mig ett par dagar innan tävling och hon har bokat tandläkartid med tandblekning. Detaljer som gör det mer tryggt för mig, vilket är exakt vad det handlar om.

Det jag nämner om trygghet är just hennes egna ord. Jag själv skulle inte ha en tanke på att göra dessa saker för mig själv, men det blir så tydligt hur viktigt det är när hon frågar, “Men skulle det inte hjälpa dig att känna dig tryggare på scenen om vi tar hand om dig såhär?”. Mitt självklara svar är… “Jo…”.

Utöver detta ser hon till att ägna tid till maten för att jag ska få så bra variation som möjligt under denna utmanande diet. När kosten består till största delen av kyckling och broccoli finns det andra sätt att vara kreativ genom olika kryddsammansättningar, örter och såser. Även här är det hon som står för kreativiteten, allt för att Jag ska må bra och för att Jag lyckas.

Jag brukar säga “Vinn kärlek genom att visa kärlek”. Du Theresia vinner sannerligen min kärlek allt mer för varje dag som går.

Tack för den vackra personen du är och tack för ditt sätt att visa mig kärlek. Tack för att du vill ta del av mina drömmar och hjälpa mig i detta. Sist men inte minst, så är Du en stor del av det drömbetonade i vardagen som jag brukar tala om… 

/David

Ätardagar är något som jag vill påstå att vi alla “utsätter” oss för lite då och då. Vi kan väl säga att det kan vara en kategori som tillämpar det klassiska lördagsmyset varje helg. Sedan har vi en annan kategori som jag skulle säga att jag själv är i just nu, dvs den kategori som innefattar att ligga på underskott/diet under en längre period inför t.ex en tävling. Jag tänkte skriva lite om mina tankegångar kring detta…

På individnivå

Jag vill först och främst göra klart att jag inom området inte tagit del av studier, utan detta är mina personliga åsikter kring ämnet.

Huruvida vi bör tillämpa ätardagar är egentligen något som till en början kan vara omöjligt att veta huruvida det gynnar eller hämmar utvecklingen rent fysiskt. Däremot tror jag att det kan ligga en vinst för många rent mentalt att inkludera detta med ett par veckors mellanrum.

Varför ämnet kom till mig just nu är för att jag denna helg själv frångått schemat två kvällar i rad. Observera det jag skriver, nämligen kvällar och inte under hela dagen som många andra gör. Dessutom exkluderar jag socker dessa kvällar, (och för den delen under hela min deffperiod på 12 veckor) dvs godis, glass chips osv… Jag ser helt enkelt ingen vinning för mig själv varken fysiskt eller psykiskt och riktar in mig på mer “kvalitet”. Jag skulle nog rekommendera er att tänka på ett liknande sätt. Bilden visar på vad en ätardagar/kväll kan innebära för mig. 

Åtta veckor har passerat sedan jag inledde mitt kaloriunderskott och det var 4 veckor in i deffen som jag tog en liknande kväll med ökat energiintag. Nu har jag alltså gjort detta två kvällar i rad med tron om att det kommer hjälpa mig, dvs om jag känner min kropp rätt.

Att lära känna sin kropp är en livsprocess som är unik för varje enskild individ. Våra kroppar metabolism går inte att likställas med någon annans. Det finns ändå ett antal riktlinjer tillika fakta på hur den fysiska processen äger rum. Det är därför det kan vara effektivt att ta hjälp av en kostrådgivare där man i samråd lär känns sin kropp. Jag ser samspelet med mina klienter som en form av utbildning i att hantera kosten kombinerat med träning/fysisk aktivitet.

Men…

..det som jag vill mena är det absolut klokaste alternativet är att inte inleda perioden av underskott för lågt. Detta kommer garanterat leda till ett tidigarelagt/snabbare behov av energi.

Börja hellre något högre och försök läsa av hur kroppen svara. Går det inte som tänkt, då har man tagit lärdom av det och kan lite försiktigt börja minska mängden kalorier per dag.

Och återigen rekommenderar jag att då mycket som möjligt exkludera socker, överlag. Jag avslutar med en bild nedan och utmanar dig att stå emot frestelsen…

/Dave