Jag kommer ta med mig Lindskolan överallt jag går – Efter elva år lämnar jag denna fantastiska arbetsplats…

Jag har onekligen haft lättare dagar på mitt jobb. Idag (torsdag) gjorde jag efter elva år nämligen min sista dag på Lindskolan. Det är en plats som inberäknar individer som är stor del i formandet av mig som person. Jag berättade för mina kära vänner på jobbet igår om mitt synsätt att omge mig av människor som är bättre än mig själv. Det är något som jag på ett eller annat sätt anser mig ha gjort under dessa elva år. Precis varje individ på Lindskolan har egenskaper som jag ser upp till och som jag tar med mig både kopplat till mitt yrkesliv såväl som till mitt privatliv.

Kollegor? Nej, vänner…

Det finns nog olika tolkningar hos olika individer på vad vänskap är. Jag personligen har otroligt svårt att se mina medmänniskor på min arbetsplats enbart som kollegor. Jag väljer att se samtliga av dessa även som vänner. Det är en unik grupp individer som arbetar på Lindskolan och framförallt är det en unik grupp elever. Jag tror att jag talar även för mina vänner på Lindskolan när jag säger att arbetet med barn i behov av särskilt stöd sannerligen skapar ödmjukhet och tacksamhet inför livet. Att vara del i dessa barns liv, att vägleda och motivera dom att ta sig förbi hinder i vardagen är otroligt givande. Då talar vi om hinder som för både dig och mig kan gå på rutin, saker som är självklara för oss att genomföra.

Tack till alla er fina vänner på Lindskolan och tack till alla er elever som gett mig glädje och erfarenheter som jag kommer ta med mig resten av livet.

Jag får såklart också rikta ett tack till duktiga Irina för tårtan och ett tack till ledningen för den fina bamseblomsterebuketten ?

Min “hemvist”

Utan att skapa en känsla av “grupper” vill jag ändå rikta mig speciellt till ett par personer. Personer som utgjort mitt arbetslag den senaste perioden.

Linnea, Helena, Iréne och Saba. Tack för det fina ni överlämnade till mig under onsdagen. Kopparna har sin egen historia, något som jag inte kommer att utveckla här ?

Jag förenklar det hela när jag skriver att dessa koppar har utgjort en hel del skratt och ett par extra turer till köket ?

Utöver dessa koppar hade fina Iréne bakat mina favorit kokostoppar. Det som blev över erbjöds jag tacksamt att ta med hem. Så dessa ska jag mumsa på i soffan tillsammans med Theresia och bästa koppen med kaffe.

Tack för överlämnandet av den kunskap ni besitter och för alla förtroendeingivande samtal.

Det känns bra att kunna dela med mig av min tacksamhet här på Inspired by Dave. Ett forum med fokus på hälsa där människor som jag har omkring mig är helt avgörande för mitt välbefinnande.

Så… Nästa kapitel i min yrkeskarriär startar den 9:e december i Nacka på en grundsärskola. Med andra ord även detta en skola med barn i behov av särskilt stöd. Det är det jag brinner för och det är inom denna målgrupp jag vill försöka göra skillnad. Alltid med utveckling i fokus utefter de förutsättningar som varje enskild individ har…

/DMC